igår var det berziad. gatorna fylldes av tågande, stundtals krypande, nollor, påhejade av faddrarna (kompletta med ansiktsmålningar och tuperat hår) och vi, den fotograferande eftertruppen. kasta sten börja brinna, katedral ska försvinna. jag förstår att en gubbe undrade ifall det var revolution på gång.
åh åh åh det känns som att artonårsdagen närmar sig på riktigt nu, när jag kollar höstens schema för SWEAT! och klubb din mamma. 19e november - vilket bör bli typ min tredje eller fjärde utgång, just sayin' - är det SWEAT! and that's like woah. hoppas de bokar något awesome. annars kanske jag åker till stockholm och ser crystal castles då. fast nog inte. parken på klubb din mamma den femte november men då är jag i något varmt land, gör inte så mycket egentligen. däremot efterklang tredje december, iih. klad. SWEAT! igen 10e december (min namnsdag!), och sedan SWEAT! + klubb din mamma den veckan efter, fyfan vad episkt. att jag kan gå på sånt liksom. att jag kommer vara stor. jag går lätt med på att krogen är överskattad men det är de här grejerna jag längtar efter, att det inte är som ikväll när lissi dancefloor disaster och ludwig bell spelar i norrköping men nä nä. vara hemma och översätta meningar. ja ja.
prepare urselfz.
annars: jag lär mig slåss. känns som att jag är med i fight club när jag kommer till skolan med nya blåmärken och småskador. känns bra att träna. allt annat är tråkigt, förutom att snart åka till frankrike och snart få nytt från håkan och snart färga håret och reinventa sig själv lite. kan behövas. annat fint: tp/vuxen/vinkväll i borensberg, och gå på bio med linn. en helg som kanske inte spårar. kan vara bra.
i have a love, i have a love for this world, the kind of love that will break my heart.
om du var sextiotre, och jag var sjuttiotvå, skulle vi gå ut ändå och dansa då och då. du skulle bjuda upp mig så som gamla människor gör, och så skulle vi dansa high on acid tills vi dör.
torsdag 9 september 2010
will you go out with me tonight, lose it on a disco floor
Etiketter:
fint,
känns som,
lobotomi,
populärkulturella referenser,
revolutioner i vardagen
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vad jag skrev.
-
▼
2010
(277)
-
▼
september
(29)
- frihet
- dagens säl 28/9 -10
- jag minns inte längre dina brister och jag är så e...
- som löven längst upp i trädet i början av hösten
- dagens säl 27/9 -10
- bara så länge det finns stjärnor över oss och bara...
- dagens säl 26/9 -10
- that old feeling
- dagens säl 25/9 -10
- dagens säl 24/9 -10
- kan vi bygga en låg scen så man får se folk i ögonen
- dagens säl 23/9 -10
- i see you driving down the street with the girl i ...
- är sur och tänker vara det i fyra år.
- kyss mig så att nånting händer, slå mig så att nån...
- historien är full av låtar till såna som inte bord...
- palmernas befrielsefront
- fritt transkript av konversation med toppstudenten...
- eastside westside genocide
- jens har svarat på mitt mejl.
- just smoke my cigarette and hush
- i guess you can hang with me
- man måste dö några gånger innan man kan leva
- will you go out with me tonight, lose it on a disc...
- nittionio procent
- leaves are floating in a swimmingpool
- och hela stan vet vad jag gjort
- don't ask why, it's just because
- i deserve getting wasted, after all it's friday ni...
-
▼
september
(29)
Etiketter.
- att blogga på rim skall förena vår nation (11)
- borttappat (12)
- bus (34)
- dagens säl (12)
- filmdax (23)
- fint (173)
- foto (30)
- hamaukmuisensei (4)
- känns som (188)
- lobotomi (66)
- Malins vecka (gästbloggare) (6)
- max tar bloggen i egna händer (24)
- max vecka (15)
- min vän mr hater (1)
- mina vänner säger att det enda som betyder något är att klä sig snyggt och vara vi mot dem (6)
- olycka (25)
- populärkulturella referenser (112)
- revolutioner i vardagen (75)
- skräp (75)
- så det så (85)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar