hörni, vet ni vilken jävla press ni lagt på mig nu!?

ni - och med "ni" menar jag kära fellow nv2e:are - har tydligen väldigt höga förväntningar på det här inlägget. (och med "ni" menar jag nu allra mest selma). ni önskar tydligen en lång och ingående beskrivningen av allt det som låg bakom engelskans otroliga succé, vad i våra överutvecklade kreativa sinnen som fick oss att kläcka idéen om att låta eric vara kissie, och ni vill väl antagligen även att jag ska krydda inlägget med fina liknelser och vackert bildspråk!?

nej. vet ni vilken prestationsångest jag haft kring vad jag ska skriva. jag gör revolution. dagens andra. jag ger er Den Korta, Opretentiösa Versionen:

vi sminkade eric. det var roligt. ni skrattade. jag skrattade också men inte lika mycket.



imorgon är dagen d. imorgon är det högskoleprov. jag borde definitivt gå och lägga mig nu. får inte inte inte försova mig imorgon bitti. helt uteslutet. men gör jag inte det ska det nog kanske gå bra. om david inte prejar joggare, kör över glasflaskor och in i rabatter på vägen dit. vet inte om jag kommer offra mig för honom alltså, om det blir en sådan situation. just sayin'. eller jo. med tanke på mängden pepparkakor till lunch idag kommer jag vara jättesnäll. har massor matsäck. vet vart jag ska nästan. chansen för att gå vilse finns men är inte överhängande. jag har pluggat ord. jag har förlikat mig med att kanske inte skriva 2.0. fast klart man satsar, liksom. högskoleprovet du är mitt enda hopp och vän

lovade jag ett fint inlägg idag? haha! dagens tredje revolution.

när kommer tackbrevet från bob hund?